penser-c`est ma vie ?

Javisst, tänkte jag. Jag ska bara…. och sen ska jag vara nyttig, duktig, kapabel, gå ut och möta Livet, med stort L. Men det kanske är detta som är mitt liv. Det kan vara här, i mitt skrivande och tänkande som jag möter mig själv och kan gå vidare med mig arm i arm och inte med en del av mig i släptåg för att jag borde….Att sitta här och skriva och tänka tankar som jag får i min skalle just nu, utan att låta mig störas. Utan andra måsten. Utan att låta Högste Domaren bli alltför högljudd. Att tillåta mig det som känns viktigt för mig just nu. Det känns säkert inte viktigt för andra att jag gör det. Men, ”so what ?” Har jag inte sagt att jag ska bry mig om vad som är viktigt för mig, även om det är småsaker ? Att inte ge efter för vad som passar sig. Vad andra tycker. Visst ska jag utveckla hela mig, men kroppen får sitt, och ännu hellre när hela jag är överens om det. Överens med hela mig.

Och i bakhuvudet börjar HD mullra, sakta, envist men trosvisst….”En sån LYX hon unnar sig. Sitta där och skriva och tänka på sig själv bara, när resten av världen svälter. När katastrofen är nära. När du liksom alla andra behövs där ute, arbetande, konsumerande, ökande BNP till allas fromma. Sitta där och vara sjukskriven och parasitera på oss andra som minsann aldrig har unnat oss vare sig det ena eller andra”.

”Men jag har aldrig gjort så här förut”…..Försvarsadvokaten vaknar och sätter sig upp.

”Dessutom har jag jobbat rätt underbetald under hela mitt yrkesverksamma liv i stat och kommun. Det känns som om jag har gjort min samhällstjänst klar nu. En slags evig vapenfri tjänst, där jag är till för att tjäna andra som i sin tur tjänar storkovan på att jag inte tjänar någonting på det.”

Försvarsadvokaten rätar på ryggen.

”Så nu sitter jag och tänker ett tag till, tills jag kommer på något som är ännu viktigare för mig att göra. Det kan ju hända att det då också, och som en följd av det hela, blir viktigt för någon annan, men det är inte ”någon annan” som är huvudsaken. Inte i mitt liv i alla fall !”

HD kippar efter luft. Tappade för ett ögonblick fotfästet. Det här kom oväntat och tog för rättegången en helt ny vändning. För första gången blev HD svarslös. Säkert igenkommande i nästa förhandling med förnyad kraft och vässade vapen. Men just nu….Inget mer att tillägga.

Annonser

1 kommentar

Filed under tänka, viktigt

One response to “penser-c`est ma vie ?

  1. livsglimtar

    Slänger in en kram….och en smocka till HD…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s