Les mots justes

Att ha täckning för orden. Personen bakom en fras och en affirmation kanske inte har förmågan attt leva upp till dem. Man kan stå framför spegeln varje dag osch säga till sig själv ”Jag är snygg, stark och klok” och eftersom hjärnan inte är tillräckligt intelligent i längden kan den gå på denna utsaga, precis som den lika gärna kan anamma att samma person har stått framför spegeln hela livet och sagt till sig sig själv ” Jag är ful, blek, tjock, finnig och korkad”. Frågan är bara vad som är mest sant. Kanske kan man lura sig själv till en bättre spegelbild och känna sig precis så som det var sagt, ”snygg, stark och klok”. Det ger en ett bättre utgångsläge. Visst, men om inte personen i fråga någonsin kommer ifatt sin egen utsaga. Om det mer betraktas som självhävdelse. Man sticker ut hakan för något som egentligen inte är något att vara stolt över. Om andra avslöjar ens enkla ”sälja-sig-själv”-knep, då blir väl fallet dubbelt. ”Att spänna sin båge” kan ju leda till identitetskris av det svårare slaget.  Samma sak om ett barn blir mycket upphaussat av sina föräldrar. Då finns ju inget skyddsnät som tar emot när man sen kommer ut i världen och träffar människor med normal syn på ens begåvning. Man har inte byggt upp något underifrån utan smetar på något poleringsmedel utanpå.

Samma pinsamma känsla av tillgjord storhet drabbar mig när jag läser att Stockholms borgerliga politiker vill utse Stockholm till ”Skandinaviens huvudstad”. Bara sådär ! Utan att någon av de andra städerna har blivit tillfrågade, ingen har röstat (som ju annars är så populärt nuförtiden) utan det hela är helt självpåtaget och självutnämnt. Suck ! Jag kommer aldrig mer att kunna se en Oslo-bo i ögonen, eller Helsingforsbo, eller inte någon från Köpenhamn eller Reikjavik heller för den delen. Undrar hur det blir när Stockholm ”har blivit avslöjat”. Kommer stan att rodnande sjunka ner i Riddarfjärden, endast lämnande ett kallbadhus och ett hotell efter sig ?

Om jag skulle ställa mig på en scen och säga ”Jag är snygg, stark och klok” på fullt allvar, skulle folk antingen tro att jag var stå upp-komiker eller en galning. Med viss rätt. Och jag skulle rodnande lämna lokalen, stammande och ursäktande mig, utskrattad och hånad.

Men en politiker får göra sådana uttalanden och till och med få betalt för det.

Jag vet att en del vill påstå att det här är ett typiskt svenskt, ”jantelags-aktigt” sätt att resonera.  Må så vara, men i så fall är jag stolt över att vara svensk, vilket jag inte blir när Stockholmspolitiker slår sig för bröstet och utnämner sin stad till något ingen kan stå för.

Jag vet också att Domaren, min personlige HD, är i full gång. Skoningslöst hävdar han moralisk resning och plikttrogen ärlighet. Och jag kan inte annat än att uppgivet hålla med……

Jag ska nog bli ståuppare i nästa liv. Eller politiker. Så kan man få betalt för att vara omoraliskt kaxig.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under självpåtagen, yta

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s