Category Archives: kroppsspråk

Pourquoi parler francais ?

Kan hjälpligt uttrycka mig med korta fraser på franska, men är ohjälpligt förlorad när det gäller att förstå det talade språket.

Kan beskriva mig i ord rätt bra, men att lyssna på mig själv har jag inte någon träning i. Och om jag hör något djupt insjunket budskap kan jag inte tolka det på bästa sätt. Känslor har en förunderlig förmåga att tyna bort eller omvandlas till obegripligheter. De kan beskrivas men inte upplevas förrän de har trängt igenom lager på lager av förståndiga skal och sipprar till slut fram omformade och uttunnade. Att det finns sorger och besvikelser råder inget tvivel om men när de når fram till slut efter mycken möda och stort besvär har de förlorat sin ursprungliga karaktär. Ilskan ska vi inte tala om. Eller så ska vi det ?

Den kan utmynna i det som inte alls är ilska. Bara frustration.

Men allt det här, är det verkligen jag ?

Nej, inte mer än du eller någon annan. Allmängiltigt tankegods som mals ut och in från generation till generation. Inte jag alls. Som franskan. Det är inte heller jag. Eller så är den det fast jag inte har erövrat den. Jag har hört den men inte förstått mer än en fjärdedel av orden. En del ord svalda, en del ord slang och en del av budskapet uttalas inte alls utan uttrycks i minspel och kroppsspråk. Så förloras helheten. Men jag försöker återerövra helheten och omvända språk till känslor och känslor till språk. Två egentligen oförenliga storheter ?

Vet inte. Har inte kommit så långt än. Måste känna efter först.

3 kommentarer

Filed under franska, känslor, kroppsspråk