Category Archives: prioriteringar

important

img_1111.jpg

Så många gånger som jag har sagt till mig själv att det här är inte viktigt. En skitsak, helt enkelt. Inget att hänga upp sig på. Små förtretligheter, som jag tycker. Sen visar det sig åratal senare att det gnager i mig. Jag har burit på det och tyckt att det inte spelar någon roll. Jag står över allt möjligt trams. När det däremot gäller stora saker har jag sagt ifrån, men har då inte alltid upplevt att någon lyssnar eller tar mig på allvar. För att alla har vant sig vid att jag tar allt med en klackspark, antagligen. För det gör jag. Ända till en vacker dag när detaljerna anfaller och attackerar mitt inre. Hackar hål på mig så att jag till slut rämnar. Allt faller isär. Men ingen märker det heller. Allra minst jag. För jag har inte märkt att medan jag sysselsätter mig med de, som jag tycker, stora frågorna, så är de små i full färd med att äta upp mig inifrån, och först när korthuset rasar och jag inte kan resa mig av egen kraft, förstår jag min belägenhet.

Det var alltför många oviktigheter som hade lagrat sig så till slut var hela jag av ringa betydelse. Varje gång jag teg och samtyckte till något småttigt så förnekade jag antagligen mig själv. Ja, jisses, så många gånger det blev. Den som är duktig i matte kan säkert förstå att antal nej vida överskred antal ja. För om man tänker efter ordentligt inser man med förfärande tydlighet att de absolut viktigaste personliga sakerna ( som jag tycker att jag har hävdat), var försvinnande få. Det som var viktigast var ju kärleken. Och den har jag ju hävdat. Och sen då ?

Ja, det är ju ingen liten sak, i och för sig, men kärlek måste underhållas och vara levande fler dagar än en. Visst kan det vara och är ett livsprojekt, men det är inte bara mitt. Om den andra personen försvinner mot förmodan, har jag hävdat bara halva mig, och i relation till en specifik person. Om jag sen blir ensam. Vad av mig finns kvar att ta ställning för ?

Alla små ställningstaganden som jag har undvikit, har jag glömt. Små oförätter som glöms bort eller göms. Ja, som i fallet med mina kläder i garderoben, som jag nämnt tidigare.

”Det är de små, små detaljerna som gör`et”.

Så nu är det omprogrammering och omprioritering som gäller. Och det är bara jag som kan göra det. Ändra mönster, menar jag.

Kanske vore idé att börja med garderoben till att börja med. Och i det här fallet är det nog mer fråga om att komma in i den än att komma ut ur den.

Annonser

1 kommentar

Filed under detaljer, prioriteringar, tydlig, viktigt